Svenska kyrkans kampanj för att nedmontera Israel

”Rättvis fred i Mellanöstern … baserad på 1967 års gränser” är hur Gustaf Ödquist beskriver HOPP-kampanjen.

Det finns inga gränser från 1967, bara en vapenstilleståndslinje som inte erkänns av arabvärlden. Kampanjen bidrar inte till vare sig rättvisa eller fred när den likställer begreppen – vapenstilleståndslinjen omvandlas till gräns via förhandlingar.

Enligt kampanjen kräver fredsplanerna att varaktig fred uppnås genom att ”den israeliska ockupationen avslutas och … bosättningarna … avvecklas”. Fel. Samtliga planer kräver att palestinskt våld först upphör innan beslut tas i andra frågor.

Ödquist förespråkar markering av varor från Västbanken/Gaza. Produkter därifrån säljs enbart i Israel. Uppmaningen är därför i praktiken en bojkott mot Israel. Handlarna kommer inte att orka en lång procedur för ursprungsmarkering – de kommer att upphöra med all import från Israel för att gardera sig.

Ödquist nämner att i Tel Aviv samlades 120 000 israeler under mottot ’Lämna Gaza – börja förhandla nu’. Detta var en manifestation för fred, inte för bojkott. Det var också ett öppet bevis för israelisk demokrati. På Västbanken och i Gaza sker istället summariska mord på oliktänkande. Det kanske är på sin plats med en bojkott mot allt som produceras av palestinierna i dessa områden. Detta skulle dock vara kontraproduktivt – selektivt stöd uppmuntrar positiva krafter; bojkott drabbar samhället.

HOPP-kampanjen bör fundera på detta när den säger sig arbeta för ”alla människors lika värde”.