… och förödelsen bara fortsätter…
De civila förlusterna från militärens framfart bara fortsätter.
Dussintals FN-anställda och deras släktingar tillbringade en skrämmande natt tillsammans medan bomber och missiler regnade ner på ett område som utlysts som en ”fridlyst zon för civila”, enligt en intern FN-rapport.
Rapporten klargör att missilerna dödade nio civila och att de avfyrades av de överlägsna militära styrkorna. Militären förnekar anklagelsen och upprepade regeringens försäkran att man inte siktar på civila flyktingar i sina försök att nå de beväpnade militanta som ofta gömmer sig bland civila.
Medan oro växer för de uppskattningsvis 250 000 civila i krigszonen uppger hälsoministeriet att minst 1140 civila – av vilka hela 248 yngre än 15 år – har skadats och tagits till lokala sjukhus.
Dödsantalet är än så länge svårt att uppskatta eftersom de civila har slutat transportera sina döda släktingar till sjukhusen på grund av arméns bombardemang och svarselden från de militanta.
Mest synd av allt är att knappt någon i Sverige har hört talas om detta, trots att det utspelas medan detta skrivs.
Anledningen är enkel: dessa förödande händelser utspelar sig på Sri Lanka.
Sri Lanka är inte i Mellanöstern. De civila som skadas är inte palestinska araber.
Och framför allt – den attackerande armén tillhör inte världens enda judiska nation.
Resultat: totalt ointresse från TT, Svenska kyrkan, Diakonia, Carl Bildt, Lars Ohly, Andreas Malm.
Inget i ovanstående fruktansvärda händelseförlopp kunde belastas judar eller israeler. Alltså fullständig tystnad.
Inga raskravaller i Malmö. Inget krav från Svenska kyrkans präster i Luleå att avbryta allt svenskt samröre med Sri Lanka. Ingen vältalig provokatör som i TVs Aktuellt påpekar att Sri Lankas förödelse har orsakats av en global konspiration vars tentakler styrs av sionister och amerikaner. Inga unga sabotörer som åker land och rike runt för att märka och förstöra frukt och grönsaker importerade från Sri Lanka. Inga uppmaningar från Socialdemokratiska riksdagskvinnor att bojkotta Sri Lanka. Inget krav på akademisk bojkott av studenter och lärare från Sri Lanka.
Och knappt ett enda ord i de svenska medierna.
Ett märkligt land vi lever i, inte sant? Ett förödande tyst land.
När det passar.
Dussintals FN-anställda och deras släktingar tillbringade en skrämmande natt tillsammans medan bomber och missiler regnade ner på ett område som utlysts som en ”fridlyst zon för civila”, enligt en intern FN-rapport.
Rapporten klargör att missilerna dödade nio civila och att de avfyrades av de överlägsna militära styrkorna. Militären förnekar anklagelsen och upprepade regeringens försäkran att man inte siktar på civila flyktingar i sina försök att nå de beväpnade militanta som ofta gömmer sig bland civila.
Medan oro växer för de uppskattningsvis 250 000 civila i krigszonen uppger hälsoministeriet att minst 1140 civila – av vilka hela 248 yngre än 15 år – har skadats och tagits till lokala sjukhus.
Dödsantalet är än så länge svårt att uppskatta eftersom de civila har slutat transportera sina döda släktingar till sjukhusen på grund av arméns bombardemang och svarselden från de militanta.
Mest synd av allt är att knappt någon i Sverige har hört talas om detta, trots att det utspelas medan detta skrivs.
Anledningen är enkel: dessa förödande händelser utspelar sig på Sri Lanka.
Sri Lanka är inte i Mellanöstern. De civila som skadas är inte palestinska araber.
Och framför allt – den attackerande armén tillhör inte världens enda judiska nation.
Resultat: totalt ointresse från TT, Svenska kyrkan, Diakonia, Carl Bildt, Lars Ohly, Andreas Malm.
Inget i ovanstående fruktansvärda händelseförlopp kunde belastas judar eller israeler. Alltså fullständig tystnad.
Inga raskravaller i Malmö. Inget krav från Svenska kyrkans präster i Luleå att avbryta allt svenskt samröre med Sri Lanka. Ingen vältalig provokatör som i TVs Aktuellt påpekar att Sri Lankas förödelse har orsakats av en global konspiration vars tentakler styrs av sionister och amerikaner. Inga unga sabotörer som åker land och rike runt för att märka och förstöra frukt och grönsaker importerade från Sri Lanka. Inga uppmaningar från Socialdemokratiska riksdagskvinnor att bojkotta Sri Lanka. Inget krav på akademisk bojkott av studenter och lärare från Sri Lanka.
Och knappt ett enda ord i de svenska medierna.
Ett märkligt land vi lever i, inte sant? Ett förödande tyst land.
När det passar.
Etiketter: Diakonia, selektiv tystnad, Sri Lanka, Svenska kyrkan, Svenska medier



<< Startsida