Haiti blöder, i arabvärlden är det business as usual

Indien.
Tibet.
Turkiet.
Azerbajdzjan.
Sudan.
Nigeria.
Kamerun.
Nicaragua.
Grekland.
Peru.
Thailand.
Sri Lanka.
Nu senast Haiti.

Några av de länder där natur- och andra katastrofer har lett till obeskrivliga konsekvenser för civilbefolkningen.

Länder dit Israel omgående, utan hänsyn till människornas religion, etnicitet eller hudfärg, har skickat katastrofhjälp. Utan att fråga om gensvar, utan att ens bli tillfrågad. Länder med vilka Israel ibland inte ens har diplomatiska relationer - men som är tacksamma för katastrofhjälp från landet som av sin aggressiva islamistiska omvigning tvingats bli expert på katastrofinsatser.

Länder där religionen är hinduism, sikhism, buddhism, islam, kristendom. Länder som bebos av asiater, lankeser, svarta. Länder där statsskicket är monarki, republik, demokrati, teokrati, kommunism.



Indien.
Tibet.
Turkiet.
Azerbajdzjan.
Sudan.
Nigeria.
Kamerun.
Nicaragua.
Grekland.
Peru.
Thailand.
Sri Lanka.
Nu senast Haiti.

Länder dit knappast något arabland har skickat katastrofhjälp.

Trots mångmiljarder i oljeinkomster.

Och nu börjar människor med stora namn och ännu större egon komma till Haiti istället för att lämna (flyg)fältet fritt för inkommande hjälpinsatser.

Gissa vilket land som ändå anklagas i arabvärlden samt av medierna i den tjänstevilliga västvärlden för att vara rasistiskt, för att tillämpa apartheid, för att vara islamofobiskt?

Just det: Israel. Israel, som alltjämt beskjuts av islamisterna i det arabiska Gaza. Ett Gaza med vilket det likaledes arabiska och muslimska Egypten vägrar att ha öppna gränser, och där alla förnödenheter måste fraktas in från den förhatliga judiska grannen Israel.

Israel, vars gränsövergångar för transport av förnödenheterna till Gaza beskjuts av islamisterna i Gaza - medan omvärlden tyst tittar bort. Tills Israel svarar.

Israel, som år 2009 ökade sina sändningar av humanitär hjälp till Gaza med 28 procent.

Medan Egypten blundade.

Och resten av arabvärlden blundade.

Finns det ingen måtta på hyckleri, förljungenhet och kallsinnig själviskhet i islamistvärlden?

Uppenbarligen inte, åtminstone vad gäller förljugenhet. Läs här organisationen Fred i Mellanösterns (FiM) artikel om SR-korren Cecilia Uddéns senaste upptäckter om hur man hanterar begrepp som medmänsklighet i Gazaremsan.

Senaste tillägg:
För att följa Israels hjälpinsatser i Haiti via Twitter, gå till: http://twitter.com/idfinhaiti

Där läser ni det allra senaste, bland annat att en bebis som det israeliska fältsjukhuset hjälpt till världen har av mamman fått sitt namn: barnet heter Israel.

For information about The Israel Project (TIP) and up-to-date feedback on and from IsraAID, Israel's international aid organisation, visit the following links for information in each respective language: English, Arabic, Russian, Spanish, French, German.

För en länk till The Israel Project och informationen om IsraAID, Israels katastrofhjälporganisation, besök följande för information på respektive språk: Engelska, Arabiska, Ryska, Spanska, Franska, Tyska.

Svensk demokrati hotad av femte kolonn iklädd "journalistens" roll

Demokratin i Sverige hotas av hängivna journalister med en undergrävande dagordning.

Följande är saxat ur ”Israels regim styr svenska medier” av Johannes Wahlström (Ordfront Magasin):

”Svenska medier friserar verkligheten när de beskriver världens mest välbevakade konflikt. Israel har de senaste åren drivit en framgångsrik kampanj för att styra rapporteringen från konflikten mellan Israel och palestinierna” står det att läsa i Wahlströms artikel.

Avstängd pga propagandaverksamhet
För att ge extra tyngd åt hans argument citerar han gärna Cecilia Uddén, en journalist vars främsta rekommendation är att hon lyckades bli avstängd av sin egen arbetsgivare på grund av bristande objektivitet.

Wahlström skriver: ”…balanserad journalistik är grunden till problemet med rapporteringen (om Mellanöstern, min anm) enligt Cecilia Uddén, Sveriges Radios korrespondent 1993-97, som nu är åter i regionen:
- För att kunna beskriva konflikten ärligt måste man ta part med den svagare sidan.”

En journalist som ”måste ta part” för att vara ärlig?

Cecilia Uddén fick nyligen 2005 års Frihetspennan av Stiftelsen Torgny Segerstedt. Utmärkelsens syfte är att ”främja demokrati och självständig publicistisk verksamhet” (hämtat från Stiftelsens egen hemsida).

Ett nytt journalistiskt synsätt är tydligen under uppsegling: journalistisk ärlighet kräver partiskhet. Det vet vi nu direkt från tongivande journalister som Wahlström och Uddén. Och detta synsätt premieras av en folkkär stiftelse.

Avsaknad av journalistisk integritet
Frågan är om Sverige förtjänar publicistisk självständighet av den här bisarra sorten. Frågan är också vad det är för fel med den traditionella sortens publicistiska självständighet – den som återger sanningen utan att gå i någon parts ledband – som vi demokrater blivit bortskämda med i Sverige under alla år.

Svensk demokrati skakas i sina grundvalar, och vi har inte råd att låtsas som om vi inte märker det. Dessa antidemokratiska sabotörer iklädd journalistens roll hotar den svenska demokratin. Inifrån, varje dag.

TT upprättar lista över oliktänkande
Och det blir inte precis bättre av att Wahlström nöjt påpekar att israelkritiska TT har upprättat en ”lista över de flitigaste lobbyisterna”. En lista över vanliga, betalande nyhetskonsumerande demokrater som gammalmodigt nog tror på balans, ärlighet och objektivitet från rikets tredje makt och som därför skriftligen protesterar när dessa minimala gränser medvetet utplånas i mediekriget. Det finns 22 namn på denna lista, får vi veta.

Sist vi hörde talas om listor över oliktänkande var det österifrån. Finns det någon svensk demokrat som längtar dit?