Minnesdagen för Förintelseoffren: om konsten att inte vilja se eller höra

Snart är det Förintelsens minnesdag.

Den dag då vi kommer ihåg offren för det största fabriksmässiga försöket i modern tid att utrota ett helt folk - det judiska folket. Det är tyvärr långt ifrån det enda försöket till folkutrotning i vår tid. Rwanda, Darfur, Kambodja, Armenien, Kurdistan är bland de värsta i modern tid.

Förintelsen var en uppfinning av Nazityskland under ledning av en verklighetsfrämmande, fullständigt galen despot vid namn Adolf Hitler. Hans försök till utrotning av judarna i hela världen avslutades med hans föga hedervärda död meddelst självmord år 1945. Vid hans död hade 6 miljoner judar slaktats enbart för att de var judar, samt många miljoner andra människor som han inte ansåg hade rätt att leva - romer, politiska motståndare, homosexuella och många fler grupper. Och det innan man ens räknar alla miljoner soldater som pressades in i ett vansinneskrig som påverkade vartenda land, varenda människa världen över.

Men Hitlers arv lever kvar än idag. I allra högsta grad.

Nazismens förespråkare idag talar inte tyska. De talar arabiska och persiska. Men även svenska - läs vad Gulan Avci skriver om islamisten Mohammed Omar och Förintelseförnekelse. Läs även Fredrik Malm, Tommy Hansson, Fred i Mellanöstern, Expressen i ämnet.

Lika lite som att alla tyskar var hängivna nazister för 65 år sedan, lika lite är alla araber eller iranier idag antijudiska, bokstavstrogna rasister med världsherravälde på önskelistan.

Men precis som nazisterna lyckades dra in en hel värld i ett förödande världskrig där den enande kraften var antisemitism, lyckas dagens nazistiska arvtagare i arabvärlden och Iran dra in alla muslimer i ett lika världsomspännande vågspel.

Mot den enskildes vilja.

För någon fri vilja, någon frihet att uttrycka sin egen mening, har inte folket i arabvärlden eller i Iran.

Vare sig i Iran eller någonstans i arabvärlden (läs Egyptens Al-Ahram) är demokrati tillåten. Hela världen - förutom Iran och arabvärlden - ser Hamas som en terroristorganisation men ändå finns Hamasstyret högst på listan av mottagare för ekonomisk hjälp från omvärlden. Trots att Hamas sedan nästan fyra år idkar människohandel med judar.

Svenska Diakonia, till exempel, arbetar oproportionerligt mycket med de muslimska palestinierna i Gazaremsan och på Västbanken och har ingen hjälpverksamhet i det kristna Haiti, trots att det sistnämnda landet i decennier har varit ett samhälle med stora behov av såväl sociala som ekonomiska hjälpinsatser. Och det innan man ens räknar in de omfattande behoven efter den förödande jordbävningen för snart två veckor sedan. Läs i Expressen en intressant artikel om svenskt bistånd rent generellt.

Det finns något mycket oroväckande i en västvärld som blundar för den islamistiska världens kultur av systematiserat judehat, som blundar för de stora behoven i en värld som är under allt hårdare attack från fanatisk islamism, som vägrar inse radikala islams dagordning som går ut på världsherravälde, som totalt ignorerar de grundläggande sociala behoven i den muslimska världen, men som ändå är uppslukade av ett ämne, och endast ett: den judiska staten Israels ständiga försök att överleva i ett hav av islamistiskt hat.

Judarna överlevde Hitlers utrotningsförsök för drygt 60 år sedan.

I dagarna minns vi offren för hans förfärliga försök att utrota ett helt folk.

Dags nu att upphöra med västvärldens besatthet med detta folks land.

Det finns oerhört många utsatta människor som behöver våra insatser. De flesta finns i den muslimska sfären.

Det finns allt fler röster, inklusive muslimska röster - även i Sverige - som kräver att västvärlden börjar ta itu med det verkliga problemet.

Islamism.

En fanatisk sekt inom religionen islam.


Här finns färska länkar till artiklar om antisemitism i Sverige skrivna 2 dagar före Minnesdagen för Förintelsens offer:
Norra Skåne
Skånskan
Skånskan.
Läs här JiMs reflektioner över varför antisemitism växer i Malmö.

Lite mer bakgrundsinformation om islamism och dess länkar till nazism:
Daniel Pipes: Antisemitism utvecklas
Barry Rubin: The suicidal rules of Arab political debate
Ilya Meyer: Hanan Ashrawi: Förintelsen har aldrig ägt rum
Ilya Meyer: Musiken tystnar medan vi leds till vårt öde

Vem är Hanan Ashrawi?

Palestiniern Hanan Ashrawi besökte Stockholm förra veckan (januari 2003) för att ta emot Olof Palmes pris för insatser för fred och mänskliga rättigheter.

För två år sedan sade Ashrawi att hon ”hoppas att de som står bakom (palestinsk självmordsterror) mot israeliska civila … upphör att uppmuntra våra pojkar att utföra dessa operationer, därför att vi inte ser några resultat från dessa aktioner…” (tidningen Al-Quds 000619). Ashrawi var inte upprörd över det dubbla brottet mot mänskliga rättigheter genom att palestinska barn hjärntvättas till att bli levande bomber och israeliska civila slaktas i dessa attacker; nej, missnöjet gäller bara att hon ”inte ser några resultat från dessa aktioner”.

Ändå inbjöds Ashrawi till Stockholm för att få Palmepriset för fred och mänskliga rättigheter.

Samma Hanan Ashrawi citerades i den officiella Palestinska myndighetens tidning ett par år tidigare (Al-Hayat Al-Jadeeda, 980702). Där beskrev hon Förintelsen av judarna under andra världskriget som ”en bedräglig myt som judarna har betecknat som Förintelsen och exploaterat för att få sympati.”

Tack och lov har vi en statsminister som har helt motsatta värderingar, exemplifierad genom hans fantastiska insats för just Förintelsens offer i ”Om detta må ni berätta”.

Vi lever verkligen i en konstig värld.

Statssponsrad hets mot folkgrupp

030201:

Till Statsminister Göran Persson, med kopia till Anna Lindh, Mona Sahlin och de ansvariga på Palmecentret.

Jag skulle vara mycket tacksam för Er kommentar på följande synpunkter.

Vi lever i ett samhälle präglat av statssponsrad hets mot folkgrupp.

Hur ska man annars tolka vår egen utrikesministers förolämpande och våldsuppmuntrande uttalande i skuggan av situationen i Mellanöstern och ordkriget mellan USA och Irak:

”Jag fruktar att det palestinska folket snart förlorar allt hopp och att Israel släpper alla moraliska värden.”

En gång till: Sveriges utrikesminister uttrycker ospecificerade farhågor om något som inte hänt, angående ospecificerade angrepp utförda av ospecificerade människor, rörande aktioner som ej skett men som hon befaras kan riktas (i den händelse de sker) mot en grupp människor som ej identifieras, på ett datum som inte anges, i händelse av ett krig (som det ännu inte beslutats om) mellan krigsmakter där vare sig israeler eller palestinier är inblandade.

Och denna icke-händelse ges egna feta rubriker i svensk text-TV (”Lindh fruktar omoraliskt Israel”, SVT-text, sid. 138, http://www.svt.se/texttv/138.html ).

Det är inte konstigt när en person som palestiniern Hanan Ashrawi fäller dylika kommentarer – det är ju hennes jobb att fästa offentlig uppmärksamhet kring det hon säger.

Fast hon vill inte ha för mycket uppmärksamhet kring ALLT hon har sagt. Exempelvis är hon inte speciellt glad när hon påminns om sin artikel publicerad i den officiella Palestinska myndighetens tidning Al-Hayat Al-Jadeeda 980702. Där beskrev Ashrawi Förintelsen av judarna under andra världskriget som ”en bedräglig myt som judarna har betecknat som Förintelsen och exploaterat för ett få sympati.”

Ej heller är Hanan Ashrawi speciellt glad när hon påminns om sin kommentar: ”Vi…hoppas att de som står bakom (självmordsterror) mot israeliska civila, vill överväga sina aktioner och upphöra att uppmuntra våra pojkar att utföra dessa operationer, därför att vi inte ser några resultat från dessa aktioner…” (tidningen Al-Quds 000619). Ashrawi är inte upprörd över det dubbla brottet mot mänskliga rättigheter genom att palestinska barn hjärntvättas till levande bomber och israeliska civila slaktas i dessa attacker; nej, hon är bara missnöjd med att strategin inte lyckats – över att hon ”inte ser några resultat från dessa aktioner”.

Ändå är det samma Hanan Ashrawi som i Stockholm tar emot Olof Palmes pris för insatser för fred och mänskliga rättigheter. Hon lovordas av ingen mindre än Anna Lindh – den duo som för tillfället tycks staka ut Sveriges Mellanösternpolitik.

Det är hög tid att Göran Persson tar en ordentlig funderare kring Lindh, Tham och alla de andra som utgör en allvarlig utrikespolitisk belastning för Sverige. Sverige glider allt mer i händerna på onyanserade människor med egen dagordning som tar varje tillfälle att genomdriva en utomdemokratisk och ensidig mellanösternpolitik. Det rent antisemitiska resultatet av denna ständiga ström av hätska, obalanserade uttalanden ses nu dagligen i vår media – lyssna bara på Morgonpasset i P3 från 030130 eller läs Ali Esbatis hemsida från vilken dag som helst.

Anna Lindh talar om faran att ”släppa alla moraliska värden”, men hon syftar inte på de palestinska självmordsbombarna. Nej hon ger istället näring till dem – medvetet eller omedvetet – genom att kritisera insatserna vars syfte är att stoppa massmord på civila israeler.

Vakna, Sverige!