Hamas ofrivilliga ”martyrer”

Hamas till sina väljare i Gazaremsan: ställ upp – eller skjuts ner.

Krigsröken börjar nu lägga sig i södra Israel och Gazaremsan efter Irans senaste försök att utplåna den judiska staten via lydmilisen Hamas i söder – förra gången var 2006 via lydmilisen Hizbullah i norr.

Ur krigsdimman börjar allt fler kritiska röster framträda. Nu hörs, förutom den vanliga kakofonin av automatiska anti-israeliska och kusligt antisemitiska ställningstaganden i de israelbesatta svenska medierna, för första gången även arabiska röster.

Arabiska röster som är kritiska till Hamas och till det stöd som omvärlden alltid tycks vilja ge extremister så länge de är arabiska extremister.

Den palestinska tidningen Al-Hayat al-Jadida rapporterar 090127 att “Abd Rabbo-familjen tvingades hålla tyst medan militanta Hamasmän omvandlade deras gård i Gazaremsan till en fästning.” Från gården sköt Hamas missiler mot den israeliska staden Sderot medan familjen hölls kvar på plats som mänskliga sköldar. Familjen vågade inte protestera eftersom Hamas under kriget mot Israel även skickade patruller runt i Gazaremsan för att skjuta protesterande i knäskålarna – en synlig varning till alla som vägrade ”ställa upp” som martyrer i Irans Hamaskrig mot Israel. Idag väntar familjen Abd Rabbo fortfarande på den kompensation som Hamas lovade till alla vars egendom förstördes under det tre veckor långa kriget.

Bloggaren Arieh Fuerth skriver utmärkt om samma ämne under rubriken Arabiska röster mot Hamas: ”Det börjar dyka upp rätt kritiska röster i arabiska media mot Hamas och vad dess ledning förorsakat den palestinska befolkningen i Gaza. Det är inte marginella röster utan väl förankrade.” Läs hela hans artikel på http://meaktualiamm.blogspot.com/2009/01/arabiska-roster-mot-hamas.html (hans webbsida heter http://meaktualiamm.blogspot.com/).

Kritiska röster kommer också från andra civila i det palestinska samhället, t ex ambulansförare som hade utmärkta yrkesmässiga relationer med de israeliska soldaterna och som kände sig säkrare medan Israels vapen var riktade mot dem, än när de rykte ut för att hjälpa skadade palestinska civila – eftersom Hamas ständigt försökte kapa ambulanserna för att använda dem som transportmedel för både sina stridande förband och militära materiel.

Mohammed Shriteh, 30, är ambulansförare för Red Crescent Society, den palestinska motsvarigheten till den israeliska Magen David Adom (Röda Davidsstjärnan) samt det svenska Röda korset.

”Jag upplevde inte kriget som så snabbt eller kaotiskt som jag förväntade mig”, sade han till tidningen Herald. ”Vi brukade alltid koordinera med israelerna när vi skulle hämta skadade eller sjuka, eftersom våra namn och identiteter finns registrerade hos israelerna och då vet vi att de inte skjuter på oss.”

Mohammed Shriteh sade att Hamas var desto farligare, de lockade ambulanserna mitt in i krigszonen för att transportera deras stridande förband till säkerhet.

”En natt kallades vi till ett hus i Jabaliya, det var mycket skjutande och explosioner runt oss.” Eftersom det uppgavs vara ett nödfall hade Shriteh inte tid att koordinera sin transport med israelerna.

”Jag visste att israelerna hade koll på mig eftersom jag kunde se de röda laserstrålarna från deras skjutvapen överallt på min kropp och på min ambulans.” Men ingen sköt – han var ju ambulansförare.

När han kom in i huset där det skulle finnas skadade fann han bara tre Hamasmilitanta som ville använda hans ambulans för att komma därifrån. Han vägrade. De riktade sina vapen mot hans huvud men han vägrade ändå eftersom han visste att om den israeliska armén någonsin såg honom hjälpa friska terrorister komma undan, skulle det vara ute med både honom personligen och det redan lilla förtroendet armén hade för den palestinska ambulanskåren, som så ofta förut kapats av Hamasterrorister i dylika fall. Terroristerna tillät honom att gå därifrån.

Mohammed Shriteh berättar att palestinska civila förstår hans svåra situation, de vet att det är oetiskt att missbruka ambulanser på detta sätt. ”Folk ringer när de ser att Hamas är i rörelse, de förvarnar oss på vår ambulansstation vid al-Qudssjukhuset att Hamas är ute efter ambulanser och då kör vi därifrån i hög fart med sirenerna på för att ge intryck av att vi redan har en utryckning.”

Detta är den realitet som allt öppnare berättas om Hamas. De startar ett åtta år långt krig mot Israels civila – 10 000 missiler mot judiska dagis, skolor och sjukhus – men de förbereder inte den egna befolkningen för det israeliska svaret genom att bygga skyddsrum.

Hamas skjuter mot israeliska civila från skyddet av palestinska civila, fullt vetande om att Israel måste få ett stopp på åtta år av terror.

Hamas använder Gazas moskéer, skolor och sjukhus som avskjutningsplatser för sina missiler.

Och Hamas missbrukar palestinska ambulanser när väl deras åtta år långa krig besvaras av Israel i en 21 dagar lång svarsoperation.

Hamas tänker inte på palestiniernas bästa.

Inte helt förvånande, eftersom Hamas är Irans förlängda arm, och för Iran finns inget tak på hur många civila palestinska liv som ska offras för att Teheran ska kunna etablera en shiamuslimsk diktatur vid Medelhavets gyllene strand.

Förstörelse och hat hellre än positiv framåtanda: Hamas framtidsrecept

Hatmånglarnas stavning är lika vrickad som deras politik

Det finns bara en sak som Hamas värdesätter mer än döda judar: döda palestinier. Det ser smaskens ut i propagandafilmerna som skickas ut från ett Gaza som har tagits som gisslan av terrororganisationen Hamas.

Israel drog sig tillbaka från Gaza sommaren 2005. Gaza är därmed det enda området i hela världen som är fullständigt etniskt rensat på judar – eftersom inte bara varenda jude fick lämna Gaza, utan till och med de döda kropparna fick grävas upp och transporteras bort till Israel för ny begravning. Gaza är inte bara etniskt rensat på levande judar, dess mark är kliniskt rensat från döda judar.

Och vad har det palestinska regeringspartiet Hamas gjort med sitt nya etniskt rensade land? Israel lämnade bakom sig en komplett infrastruktur för jordbruk med bevattningssystem och färdigbyggda växthus, fabriksbyggnader och exportmarknader. Växthusen monterades ner för att bygga raketramper. Bevattningsrören togs isär för att utgöra stommen till raketer. Och den enda export som Gaza under Hamas har åstadkommit är 10 000 raketer, som har skickats mot civila samhällen i Israel.

Stopp och begrunda en gång till: För att bevisa sin vilja att underlätta byggandet av ett palestinskt land, till och med ett fullständigt etniskt rensat palestinskt land (kom ihåg att 20% av Israels befolkning är araber, såväl muslimer som kristna) lämnade Israel Gaza år 2005. Vare sig det kristna Storbritannien eller det muslimska Turkiet, Egypten eller Jordanien har någonsin erbjudit ett suveränt palestinskt arabiskt land, endast det judiska Israel har varit så generöst.

Hur svarade palestinierna under Hamas? Byggde de industrier, universitet, skolor, finanscentrum, vetenskapliga akademier, vägar, ett oberoende domstolsväsende? Nej. De satsade allt – pengar från EU samt FN och expertis från Iran – i byggandet av raketer och indoktrinering av småbarn i judehat.

Och vad är anledningen till detta hat? Inte ”ockupation” – det finns inte en enda jude i Gaza och om bara raketerna upphör och ett civiliserat styre införs, står Israel och omvärlden i beredskap att bygga upp en aldrig så blomstrande palestinsk ekonomi, socialt nätverk, oberoende domstolsväsende, storskaliga industrier, framstående universitet – de palestinska araberna är ju bland de högst utbildade i arabvärlden och fram till intifadan hade palestinierna den högsta ekonomiska tillväxten i hela världen, 7 procent per år. Det står åter till buds.

Varför vill Hamas inte ha detta?

Svaret är lika förödande enkelt som det är deprimerande: det skulle innebära att Israel får fortsätta att leva vid sidan om ett tilltänkt Palestina.

Och det tål inte Hamas: Sheikh Muhsin Abu Ita sade i Hamas al-Aqsa TV att ”förintelsen av judarna är en underbar välsignelse”. Dr Ahmed Bahar, tillförordnad ordförande i det palestinska parlamentet sade att “judarna är en cancer”.

En sådan hemsk sorts cancer att Hamas tvingas använda ambulanser. Inte vilka ambulanser som helst, utan FN-ambulanser. Och inte för att transportera den sjuke ”patienten”, utan för att transportera Hamaskrigare i det ädla uppdraget att en gång för alla bli av med dessa oönskade ”patienter”.