Sanning och konsekvens

Vilket kom först, Israels 16 dagar långa svar mot Hamas eller Hamas åtta år långa krig och hatindoktrinering mot judarna och Israel?

Alla som är upprörda över Israels aktioner i Gaza borde titta i almanackan och sedan se följande film. Filmen gjordes för ett par år sedan. Israel besvarade Hamas hatindoktrinering och fleråriga attacker för 16 dagar sedan.

Filmen visar vad Hamas står för.

Hamas är en omänsklig organisation som medvetet fördärvar barn för politisk vinnings skull.



Mer behöver kanske inte sägas.

Men ifall någon fortfarande inte inser vad Hamas står för finns här en film om hur denna ”religiösa” organisation missbrukar inte bara barn, utan även sin egen religion – moskéer används som bas för aktiv krigsföring. Allt i brott mot folkrätten och mot Genèvekonventionen.



De som anser att det går att nå en kompromiss med Hamas och att Hamas är en förhandlingspartner har alla bevis som önskas:

Ingen respekt för de egna barnen, de indoktrineras till att gå en tidig död till mötes.

Ingen respekt för israeliska barn, flera dagis och skolor beskjutna.

Och ingen respekt ens för den egna religionen – moskéer används för att förvara raketer och för att skjuta dem.

Den enda framtiden för Hamas är antingen en reform som offentligt bekräftas, eller total förstörelse.

Valet är deras.

Men med sedvanlig europeisk svaghet, ryggradslöshet och obeslutsamhet kommer man nog att fortsätta bestraffa offret som skyddar sig mot Hamas barbari.

Allt medan Hamas finansiärer i Iran fortsätter att gnugga händerna – och accelerar sitt kärnvapenprogram.

Orsak och verkan i Gaza

Orsak och verkan är ett begrepp som är välkänt i hela världen, i alla sammanhang.

Med ett undantag: Hamas.

Orsak:
Tal av Hamas parlamentsledamot Fathi Hammad som sändes i al-Aqsa TV 080229:
”Allahs fiender vet inte att det palestinska folket har utvecklat sina egna metoder för dödande och sökandet efter död. För palestinierna har döden utvecklats till en industri i vilken kvinnor är utomordentligt bra, så också alla som bor i detta land. De gamla är också utomordentligt bra på det, så också soldaterna och barnen. Det är därför de har blivit mänskliga sköldar bestående av kvinnor, barn, de gamla, soldaterna, för att utmana sionisterna. Det är som om de säger till den sionistiska fienden: ’Vi önskar döden såsom ni önskar livet’.”

Verkan:
Rapporter indikerar att ungefär 30 palestinska araber dödades och många fler skadades när den israeliska militären attackerade en Hamas granatkastartrupp som arbetade från en FN-skola i Jabalya 090106.

Skolan användes för att skjuta granater mot israeliska soldater, vilka besvarade elden. Returelden orsakade multipla explosioner, ett säkert bevis på att skolbyggnaden användes för att lagra stora mängder ammunition, i brott mot folkrätten och Genèvekonventionen. De döda civila hade sökt skydd i skolan undan striderna i området då Hamas kom dit med sina granatkastare och använde de civila som skydd för sina attacker.

Bland de döda fanns minst två högt uppsatta Hamasmedlemmar, Imad Abu Askhar och Hassan Abu Askhar. Israeliska befäl på plats vid skolan rapporterade att Hamas hade minerat skolan och att det var dessa minor samt ammunitionen lagrad i skolan som exploderade och orsakade det höga dödstalet.

En fruktansvärd tragedi som Hamas hade kunnat undvika om terrororganisationen inte brutit mot krigskonventionerna och civilisationens mest grundläggande normer.
I Israel uttryckte man djupt sorg över förlusterna. Detta står i bjärt kontrast mot de glädjescener som utspelas på Gazas gator när israeliska skolbarn mördas av terrorister.

Det är långt ifrån första gången Hamas använder skolor, moskéer, sjukhus och ambulanser i sin krigsföring. Gå till Archive footage of Hamas mortar fire from UN School in Beit Hanoun (Oct 2007) för att se hur Hamas använder FN skolor som avskjutningsplats.

Omvärlden får gärna tala om orsak och verkan, men för Hamas handlar det endast om verkan och verkan: om Hamas skjuter sina raketer från mitt bland palestinska civila och Israel inte svarar, då lyckas Hamas döda fler judar utan konsekvenser för dem och det militära kriget är vunnet. Om Israel svarar och de tvångsrekryterade mänskliga sköldarna skadas eller dör, förlorar Israel i propagandakriget.

Dubbelvinst med andra ord. Nu sköt inte Israel mot civila utan mot den punkt varifrån granaterna kom – problemet var de många sekundära explosionerna orsakade av Hamas lager av granater och minor bland de palestinska civila.

Det hemska i denna djupa tragedi är att röster höjs för att tvinga Israel att sluta skydda sig själv från Hamas attacker.

Men inga röster höjs för att tvinga Hamas att upphöra med sitt folkrättsvidriga missbruk av mänskliga sköldar.

Krig är hemskt, speciellt för de civila. Det finns inga vinnare. Förutom Hamas, som vinner varje gång, oavsett det faktiska utfallet.

Det är hög tid att omvärlden tvingar Hamas sluta med sitt barbari.

Villkora svenskt Palestinabistånd till respekt för mänskliga rättigheter

Sverige ger palestinierna mest bistånd i världen räknat per capita – nästan 1,4 miljarder kronor på två år.

Denna ekonomiska hjälp har som mål att assistera palestinierna i uppbyggande av ett statsskick baserat på demokrati, lika behandling av alla samt respekt för mänskliga rättigheter, inklusive etniska och religiösa minoriteter samt kvinnor och barn – de samhällsgrupper som ofta behandlas sämst i det palestinska samhället.

Sveriges ekonomiska assistans är välbehövlig. Dock finns det stark anledning att ifrågasätta om inte ständigt bistånd utan krav på motprestation snarare stjälper än hjälper palestinierna eftersom inga eller endast ringa framsteg har noterats.

Ett fall bland många som föranleder en kritisk granskning gäller den unge israelen Gilad Schalit. Han kidnappades för mer än två år sedan från det suveräna Israel – alltså inte från någon omtvistat område – av en tungt beväpnad invasionsstyrka från den av Hamas kontrollerade Gazaremsan. Hamas är en dominerande regeringspart och innehar premiärministerposten. Därtill har Hamas total kontroll av Gazaremsan. Hamas har konsekvent vägrat att frige Gilad Schalit, som kidnappades när han var 18 år gammal.

Pojken har sedan dess hållits inspärrad, utan tillgång till Röda korset, läkarvård, advokat eller kontakt med anhöriga. Hamas meddelar att pojken under dessa år aldrig tillåtits att få motion i solljus.

Palestinska terrorister som sitter i israeliskt fängelse har sina rättigheter garanterade av det israeliska rättsväsendet. De besöks av Röda korset, får obehindrad tillgång till advokater, journalister, familjmedlemmar, de får skriva hem. Barnamördaren Samir Kuntar, som nyligen släpptes, fick gifta sig, han åtnjöt äktenskapliga besök, tog universitetsexamen och lämnade israeliskt fängelse som en välgödd man som välkomnades varmt av Palestinska myndighetens Mahmoud Abbas.

De palestinska fångarnas villkor står alltså i bjärt kontrast mot den unge israelen Gilad Schalit, som ännu i det tredje året efter hans kidnappning inte fått se solljus, prata med eller skriva till sina anhöriga eller träffa advokater eller Röda korset.

Sverige ger betydande bidrag till palestinierna, utan krav på motprestation. Därigenom finansierar Sverige detta barbari, som är i total strid mot Genèvekonventionen och våra egna åtaganden om mänskliga rättigheter och anständighet.

Om Gilad Schalit betraktas av Hamas som en krigsfånge, har han rätt att behandlas i enlighet med de regler som Sverige har skrivit under. Om Sverige subventionerar organisationer, institutioner och politiska partier som öppet bryter mot dessa regler, gör sig Sverige skyldig till medhjälp eftersom palestiniernas lagstridiga människohandel hade inte varit möjlig utan svenskt bistånd.

Vad tänker Sveriges utrikesminister respektive biståndsminister göra för att villkora Sveriges nuvarande och framtida bistånd till Gilad Schalits omedelbara frisläppande? Tänker de fortsätta med den inslagna linjen av oinskränkta bidrag från våra skattepengar, utan något som helst krav på motprestation?

Den 5:e november försökte en palestinier spränga sig till döds inne i ett myllrande köpcentrum i Netanya, Israel. Han stoppades vid entrén och lyckades därmed ”bara” mörda 5 oskyldiga israeler samt lemlästa ytterligare 50 människor.

Mahmud Abbas och Saeb Erakat från Palestinska Myndigheten kom omedelbart med ett kraftfullt fördömande: ”Jag anser att detta dåd skadar palestinska intressen” sade Erakat. Abbas sade att dådet ”saboterar den begynnande fredsprocessen”.

Inte ett ord om det moraliska förfallet som dådet är ett tecken på. Inte ett ord av sympati för de oskyldiga offren eller deras familjer. Bara ånger över att dådet tyvärr skadar palestinska intressen.

Det palestinska samhället är i djupt moraliskt förfall. Vare sig utövarna av våldet, samhällets ledare eller den breda folkmassan kan förmå sig att uttrycka den avsky mot barbari som hela resten av världen så entydigt fördömer.

I frågan om folkmord har antingen världens 6 miljarder människor fel, eller så har regionens 3 miljoner palestinier fel.

Det är dags att tala klarspråk. Folkmord som verktyg är helt enkelt ett uttryck för folkmord som ändamål.

Palestiniernas mål är identiskt med palestiniernas verktyg – en värld utan israeler. Ansvaret ligger på Mahmud Abbas att bevisa att detta inte stämmer – genom att förhindra fortsatt palestinskt barbari. Tills dess måste Abbas och palestinierna anses gå i Irans ledband. Och Iran gör ingen hemlighet av sitt mål att ”sudda ut Israel från världskartan”.

Medan palestinska våldsmän med folkmord i blick hedras som hjältar av det egna samhället, riktar sig omvärlden – inklusive det palestinskdominerade Jordanien – mot självklara frågor om moral, etik, principer och demokrati.

Hur vill palestinierna bli ihågkomna på historiens anständighetsskala?