Ankaras Erdogan och Malmös Reepalu: tvillingsjälar

De talande orden.

“Det har aldrig hänt att judar har attackerats. Om judar vill lämna staden och flytta till Israel är det deras ensak och inget med Malmö att göra.”
Malmös socialdemokratiska kommunalråd Mayor Ilmar Reepalu, i en intervju med Sunday Telegraph


Hatbrott riktade mot judar i Malmö fördubblades jämfört med året innan och judar flyr staden.
Polisstatistik, Malmö.
 
 
“Det är omöjligt för en muslim att begå folkmord.”
Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan, rapporterad i EuropeNews.
 
Erdogan har uppenbarligen aldrig hört talas om Darfur. Eller Bangladesh, där 3 miljoner östpakistanska muslimer slaktades av västpakistanska muslimer under självständighetskriget. Inte konstigt att han inte erkänner det muslimska Turkiets folkmord på armenier eller kurder heller - en muslim kan inte begå sådana brott just på grund av att han är muslim. Ett rasistiskt tankesätt så det förslår.
 
 
Här några mer balanserade, mindre rasistiska, åsikter. Artiklarna knyter samman teman Folkmord, Turkiet, Kurder och Armenier.
 
Tidningen The Times om Turkiets folkmord på armenier.
 
Turkiets aktioner riktade mot kurder.
 
Turkiets aktioner riktade mot armenier.
 
Turkiets behandling av en statsman från ett vänligt sinnat land. Här visas en bild föreställande juden Israels president Shimon Peres bugande inför den muslimska överhögheten i form av Erdogan.


Andra intressanta länkar:
Arutz Sheva
JPost
Vos iz Neias
Huffington Post
Debka
Ilya Meyer

Den turkiska regimen har lika svårt med språk som med matematik

Historiker världen över anser att Turkiet är skyldigt till folkmord.

På tidiga 1900-talet försökte Turkiet, då under Ottomanstyre, att förinta det armeniska folket. Uppskattningsvis massakrerades fler än 1,5 miljoner civila i försöket att skapa ett Turkiet fritt från armenier.

Nu säger den Turkiska regimen att den känner sig kränkt sedan USA antog en resolution där man betraktar Turkiets massmord på armenier som folkmord.

Turkiet har på liknande sätt anklagats för försök till folkmord på landets kurdiska minoritet.

Turkiets armeniska och kurdiska befolkningar har båda decimerats som resultat av landets politik som går ut på såväl etnisk rensning och dokumenterat folkmord som fortsatt systematisk diskriminering.

Som svar på USAs beslut har Turkiet nu kallat tillbaka sin Washingtonambassadör.

Mot denna bakgrund bör man komma ihåg att Turkiet konsekvent har anklagat Israel för etnisk rensning och folkmord på palestinska araber.

I det sammanhanget är det av värde att notera att från den ursprungliga befolkning på knappt 160 000 år 1948 har Israels arabiska befolkning idag vuxit till drygt 1,5 miljoner – en tiofaldig ökning.

Under samma period har den arabiska befolkningen i de judiska provinserna Judéen och Samarien (också kallad Västbanken, som de palestinska araberna vill ha som framtida palestinsk stat vid sidan om den palestinska staten Jordanien där 70% av befolkning är palestinska araber) vuxit från ungefär 460 000 år 1948 till 2,5 miljoner idag. Detta är en drygt femfaldig ökning. I Gazaremsan har den arabiska befolkningen vuxit från 83 000 år 1948 till 1,4 miljoner idag, en 17-faldig ökning.

Däremot finns inte en enda jude kvar i Gazaremsan sedan den etniska rensningen på judar fullbordades för några år sedan. Det är dock en sanning med modifikation - det finns alltjämt en jude kvar i Gazaremsan. Gilad Schalit, som kidnappades från Israel som tonåring och som sedan dess har hållits av Hamasregimen utan tillgång till Röda korset, advokat, familj eller läkare.

Men oavsett den palestinska befolkningsstatistiken och oavsett det dokumenterade beviset för att judar har etniskt rensats från Gaza, vidhåller Turkiets nuvarande regim att Israel är skyldigt till folkmord och etnisk rensning.

Det turkiska styret har uppenbarligen lika stora problem med enkel vokabulär som med lågstadiematematik.

Turkiets islamistiska regim verkar tro att det är förenligt med god sed att tillämpa en måttstock för muslimska nationer, och ett helt annat för judar och kristna. Mycket talande är det faktum att för första gången någonsin försökte Turkiet inte förmå Israel att använda sitt inflytande i Washington för att avvärja den amerikanska omröstningen. Så frusna är numera relationerna mellan Jerusalem och Ankara sedan Turkiets ständiga påhopp på den judiska staten.

Uppfriskande är det dock att se att åtminstone i USA är man äntligen beredd att kalla saker vid sitt rätta namn.


Intressant länk från denna blogg:
Bojkott och etnisk rensning

Intressanta länkar från andra källor:
Jerusalem Post
Tundra Tabloids: Barry Rubin – Turkey in the Fire
Agora: Daniel Pipes – Turkey: An Ally no More
Barry Rubin: Is the Turkish-Israeli Alliance Over?

”Lagen är en åsna”

Charles Dickens visste ett och annat.

Han uttryckte sig på ett egendomligt sätt genom den komiska figuren Mr Bumble, men det saknas vare sig klarsynthet, ärlighet eller insikt i hans ord. Så här skrev Charles Dickens i boken ”Oliver Twist” för fler än 170 år sedan. Det kusliga är att det har direkt relevans till det som händer framför våra ögon idag.

”Om lagen antar detta”, sade Mr. Bumble … ”då är lagen en åsna, en idiot. Om det är så lagen ser det, då är lagen en ungkarl; och det hemskaste jag önskar lagen är att dess öga öppnas av erfarenhet – av erfarenhet.”

Notera de sista orden: “… det hemskaste jag önskar lagen är att dess öga öppnas av erfarenhet – av erfarenhet”. Den moderna världen tycks ha en oändlig förmåga att inte lära sig av erfarenhet.

Fråga: När är lagen inte lagen?

Svar: När den tillämpas på arabvärlden.

Sudans diktator och folkmordsmånglare Omar Hassan al-Bashir är sedan 4 mars i år efterlyst av Internationella Domstolen. Han anklagas för att ha gett arabiska muslimer såväl fria händer som logistiskt och politiskt stöd i deras folkmord på tre till fyrahundra tusen svarta afrikaner och utdrivning av nästan tre miljoner människor från deras hem i ett massivt – och mycket omskrivet – försök till etnisk rensning.  

Demokratiska länder över hela världen har lovat att arrestera al-Bashir om han skulle komma till deras länder. Inom arabvärlden däremot kan han resa fritt.

Inte bara det, han mottas med röda mattan som ett hedrat statsöverhuvud. Till och med i länder som anses som ”pro-väst” såsom Qatar och Saudiarabien.

Det finns en allt större skillnad mellan arabvärldens vedervärdiga etik där svarta afrikaner kan slaktas utan att någon straffas, och den demokratiska världens moralkodex som innehåller en viss minimistandard av anständighet och civiliserat uppförande.

Vissa av världens värsta förbrytare när det gäller mänskliga rättigheter skyddas förbehållslöst av arabvärlden. Saudiarabien gav en fristad till den fruktansvärda diktatorn och massmördaren Idi Amin. Omar Hassan al-Bashirs överväldigande välkomnande i Qatar är endast det senaste i en rad liknande travestier av rättvisa och moraliskt förfall i arabvärlden.

Arabvärldens kompakta vägran att följa lagen är inte enbart en varningssignal om hur ömtåligt det juridiska systemet är när det så öppet hånas. Det ifrågasätter också den civiliserade världens fortsatta beredvillighet att ta itu med ett stort och viktigt globalpolitiskt och ekonomiskt block som helt öppet visar sitt förakt för det civiliserade samhällets mest grundläggande byggstenar.

Ändå gör vi varenda dag lukrativa affärer med dessa regimer och deras ledare.

Vad har svarta afrikaners liv för pris?

Artiklar om liknande ämnen på svenska:
SvD, Nyhetskanalen, HD, GA, SVT, DN, NT, FiM, 2, MXp, 2, 3, Israelnyheter, Tundra Tabloids, Sapere Aude, Israel i Sverige, 2, 3,

Artiklar om liknande ämnen på engelska:
Washington Post, New Republic, Jewish World Review, Newsweek, MidEastWeb, Melanie Phillips, 2, Världen Idag, JPost, YahooNews,

Artiklar om liknande ämnen på franska:
Le Figaro,

Artiklar på engelska från denna webbsida om liknande ämnen:
IlyaMeyer, IlyaMeyer, IlyaMeyer, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11

Det finns på denna webbsida många fler artiklar av liknande art på svenska.

Vad är ett ”svenskt vittnesmål” värt?

Systematisk, metodisk ondska

”Jag ser spåren av en systematisk, metodisk ondska, som man inte skulle tro på om man inte såg det med egna ögon.”

”I stort sett alla hus i flyktinglägret är skadade.”

”Det är i stort sett bara kvinnor och barn kvar. Inga män mellan 20 och 30 år. De har förts bort eller är döda.”

”Israeliska soldater har grävt en massgrav inne i flyktinglägret Jenin på Västbanken och kastat ned döda palestinier.”

”Mitt i lägret har man röjt bort palestinska hus med bulldozers för att stridsvagnarna ska kunna ta sig fram.”

”Vi tog oss till Jenin för att bevittna vad som hänt, och händer, innan israelerna lyckas röja undan bevisen.”

”Ett helt bostadsområde med 300 hus har malts sönder.”

Ovanstående är vittnesmål. Då måste de vara sanna.

De publicerades i fyra högst respekterade svenska tidningar – Helsingborgs Dagblad, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Borås Tidning. I så fall måste de helt enkelt ha källkontrollerats och sålunda vara sanna. Svenska medier kan inte fara med osanningar eller obekräftade uppgifter – det skulle vara emot yrkesetiken.

De kommer från ett ögonvittne som är lärare. Lärare ansvarar för att undervisar barn – den kommande generationen. En lärare skulle aldrig ljuga – det skulle vara emot yrkesetiken.

Läraren är svensk, från Stockholm. Präktigare och pålitligare än så kan det knappast bli. Då måste helt enkelt vittnesbörden vara sann.

Fast …

Inget av ovanstående är sant.

Det var ingen massaker. 54 palestinier dog i Jenin, 48 av dem var stridande män med vapen i hand. På svenska kallas det för krig, med stupade soldater. En svensk lärare borde kunna åtminstone så mycket svenska.

Massgravarna som ögonvittnet omnämner fanns, mycket riktigt. Men de grävdes av palestinierna själva under den flera dagar långa operationen – muslimsk tradition påbjuder begravning helst inom 24 timmar. Sanning – en obekväm detalj som kommer i vägen för en bra story.

Det var ingen allmän förödelse. Ett enda kvarter förstördes i operationen, som förutom att kräva 54 palestiniers liv även krävde 23 israelers liv. Bostadshusen förstördes av palestinierna själva – husen minerades för att döda israeliska soldater. Att använda civila bostadshus i krig är olaglig. 23 israeler dog när lägenheterna sprängdes, och då kom den israeliska armén in och sprängde resten för att förhindra mer blodsspilla.

Påstående: ”Mitt i lägret har man röjt bort palestinska hus med bulldozers för att stridsvagnarna ska kunna ta sig fram.”

Sanning: Ett kvarter raserades först av palestinska minor, och den israeliska armén slutförde arbetet för att förhindra att fler dog i de minerade bostadshusen.

Fråga: Om hus röjdes bort bara för att stridsvagnarna skulle kunna ta sig fram som det påstås, hur kom stridsvagnarna dit till att börja med? Varför röjdes inte hus längs hela vägen fram till detta centrala område för att de skulle kunna ta sig fram? Flögs stridsvagnarna dig? Byggdes de upp på plats som IKEA-möbler?

Ögonvittnet är lika kategoriskt idag efter palestiniernas Gazakrig som han var 2002 om palestiniernas Jeninkrig. Idag påstår han att Israel har utfört en ”massaker” i Gazaremsan (900 dödade Hamassoldater i ett krig som Hamas började, av totalt 1100-1200 döda).

Ögonvittnet påstår lika kategoriskt idag att Israel är skyldig till ”folkmord” i Gaza och har så gjort under många år. Egendomligt. När Israel intog Gazaremsan 1967 efter attackerna därifrån mot den judiska staten uppgick den arabiska befolkningen till 360 000 människor. Idag, drygt 40 år senare, har denna befolkning vuxit till 1,5 miljoner.

”Folkmord” som utmynnar i en fyrdubbling av folket? Vår svenske lärare visar sig vara lika dålig på matte som han är på svenska.

Så vad är det han undervisar i, egentligen?

Det visar sig att han är medlem i ISM, International Solidarity Movement. En organisation som vid flera tillfällen har ertappats med att gömma både vapen och palestinska terrorister.

Ögonvittnet är Andreas Malm. Samme Andreas Malm som förhindrade de övriga debattörerna från att prata under TV-programmet Debatt 090115 genom att överrösta dem och högljutt avbryta dem. Så han undervisar uppenbarligen inte heller i vett och etikett.

En person som ljuger, har samröre med terroristorganisationer och inte tror på demokratiska umgängesformer.

Han får stort utrymme i de svenska medierna. Det får även Fadia Ayad – hon som påstod att israeliska soldater sköt ihjäl en busschaufför framför ögonen på ungefär 400 människor, inklusive representanter för Röda korset. Ett vittnesmål från 2009 som visade sig vara lika pålitligt som Andreas Malms från 2002.

Obekräftade uppgifter som senare visar sig vara lögner får generöst utrymme i de stora svenska medierna. Medier som gärna publicerar utan att kontrollera sanningshalten – om bara målet är det rätta.

Svenska nyhetskonsumenter bör vakna innan det är för sent. Systematisk, metodisk ondska är redan ett etablerat arbetssätt i de svenska medierna. Fråga bara dess utövare.

Den 5:e november försökte en palestinier spränga sig till döds inne i ett myllrande köpcentrum i Netanya, Israel. Han stoppades vid entrén och lyckades därmed ”bara” mörda 5 oskyldiga israeler samt lemlästa ytterligare 50 människor.

Mahmud Abbas och Saeb Erakat från Palestinska Myndigheten kom omedelbart med ett kraftfullt fördömande: ”Jag anser att detta dåd skadar palestinska intressen” sade Erakat. Abbas sade att dådet ”saboterar den begynnande fredsprocessen”.

Inte ett ord om det moraliska förfallet som dådet är ett tecken på. Inte ett ord av sympati för de oskyldiga offren eller deras familjer. Bara ånger över att dådet tyvärr skadar palestinska intressen.

Det palestinska samhället är i djupt moraliskt förfall. Vare sig utövarna av våldet, samhällets ledare eller den breda folkmassan kan förmå sig att uttrycka den avsky mot barbari som hela resten av världen så entydigt fördömer.

I frågan om folkmord har antingen världens 6 miljarder människor fel, eller så har regionens 3 miljoner palestinier fel.

Det är dags att tala klarspråk. Folkmord som verktyg är helt enkelt ett uttryck för folkmord som ändamål.

Palestiniernas mål är identiskt med palestiniernas verktyg – en värld utan israeler. Ansvaret ligger på Mahmud Abbas att bevisa att detta inte stämmer – genom att förhindra fortsatt palestinskt barbari. Tills dess måste Abbas och palestinierna anses gå i Irans ledband. Och Iran gör ingen hemlighet av sitt mål att ”sudda ut Israel från världskartan”.

Medan palestinska våldsmän med folkmord i blick hedras som hjältar av det egna samhället, riktar sig omvärlden – inklusive det palestinskdominerade Jordanien – mot självklara frågor om moral, etik, principer och demokrati.

Hur vill palestinierna bli ihågkomna på historiens anständighetsskala?