Det andra Sverige

Lite nya bilder från våldsorgien i Malmö söndag 25 januari.

Den pro-israeliska fredsmanifestationen ansökte om och fick tillstånd.

Palestiniernas hatfest var olaglig och våldsamt. Och de beteddes sig i vissa fall riktigt förnedrande mot våra svenska poliser. Som fick avsätta sin lediga söndag till att ta itu med dessa antidemokrater.

Även om man kanske kan rikta viss kritik mot polisledningen för eventuella brister i planeringen, kan man inte annat än beundra och rikta ett stort tack till alla poliser som var på plats för deras värdiga och lugna sätt att hantera kravallerna. All heder åt den svenska polisen.



http://www.youtube.com/watch?v=vo8NWA7Cszk

Filmaren vill förbli anonym av säkerhetsskäl, (ett sådant klimat vi numera har i vårt Sverige) men ett stort tack riktas till vederbörande för det stundtals farliga arbetet med inspelningen.

Ett Sverige - två ansikten

Sverige är ett fantastiskt land. Det är nog anledningen till att vi bor här, även om våra hjärtan ibland klappar för andra länder och samhällen i olika sammanhang.

Vi förstår att vår relation till vårt land förpliktigar: vi betalar våra skatter, vi lever som laglydiga medborgare, vi lever och njuter av våra liv i ett underbart land, vi är tacksamma för rättigheter som människor i många andra länder knappast ens kan drömma om.

Så mycket värre är det därför när vi ser att människor med inställningar som är väsensskilda från våra tar över gatorna och uppför sig på ett sätt som är totalt främmande för oss.

Så mycket värre är det när en laglig och fredlig manifestation med fredsmusik och fredsbudskap attackeras av fientliga mobbar på öppen gata, en pöbel som viftar med Hizbollahflaggor som avbildar gevär och naket våld.

Så mycket värre är det att två dagar före Förintelsens dag, då vi högtidlighåller minnet av sex miljoner judar som mördades för att de var judar, får judar i Malmö springa för livet undan raketer, glasflaskor och stenar medan massorna jublar.

Så mycket värre är det att detta utspelar sig i Sverige, år 2009.

Se här en film inspelad av Ted Ekeroth från händelsen i Malmö söndagen 25 januari 2009.

Filmen visar på ett Sverige som vi till hälften känner igen och är stolta över, samt ett annat Sverige som är en mardröm. En mardröm som håller på att utvecklas till verklighet medan medierna och politikerna förblir tysta.



Filmen visar på ett skammens Sverige.

Ett förlorat Sverige

En manifestation i Malmö till stöd för Israel urartade när våldsamma motdemonstranter gick till anfall.

Inget nytt med andra ord.

Det som var nytt var att den illegala motdemonstrationen av polisen tilläts komma tillräckligt nära för att klippa av strömförsörjningen till högtalaranläggningen, kasta raketer, stenar och flaskor, och till slut tvinga manifestationen att avbrytas.

I Malmö, Sverige, år 2009, fick judar springa för livet via bakgator medan en av allt att döma otillräckligt förberedd och/eller ointresserad polisstyrka tillät de våldsamma motdemonstranterna att inta judarnas mötesplats.

Några av manifestationens deltagare var överlevande från Förintelsen. Man kan inte ens börja ana vilka bilder som flög genom deras medvetande medan de sprang för livet undan pöbelns skrik och våld, med polishundarnas skall ekande mellan husen och ropet på ”död åt israelerna” ringande i deras öron.

Detta är bilden av Sverige år 2009. Ett Sverige där pöbeln styr och där ordningsmakten kommer tillkorta.

Ansvariga för detta förkrossande nederlag för demokrati är inte polisen, även om man kan ifrågasätta deras beredskap; de ansvariga är den onyanserade pressen som i åratal medvetet drivit en både antiisraelisk och ibland till gränsen på antisemitisk kampanj via tidningar och i radio och TV.

Den antidemokratiska parallellmakten har visat sin styrka. Återstår nu att se om den folkvalda makten i Rosenbad visar sin styrka och åter sätter Sverige på demokratins kurs.

Eller om landet ska fortsätta att förfalla i ett mönster som bär skrämmande liknelser till det som skedde för 70 år sedan.

Om två dagar markerar Sverige Förintelsens dag, då Europas sex miljoners mördade judars minne hedras. Må inte denna dag också kapas av pöbeln. Allt medan uniformsklädda poliser skyddar de våldsamma motdemonstranternas ”grundlagsrättigheter” – för så hette faktiskt polisens motivering när judarna motades bort och pöbeln intog deras plats.

Det ekar något fruktansvärt från tiden för 70 år sedan.