Jag protesterar å det bestämdaste mot SVTs onyanserade nyhetsinslag om branden i Malmömoskén.

“Det här är en bedrövlig dag, och så uppfattas det av muslimer, kristna och alla med hög moral.” Ungefär så säger en upprörd församlingsmedlem. Det är naturligtvis lätt att förstå hans upprördhet där han står och betraktar förödelsen över församlingens ögonsten, och man delar oreserverat hans förtvivlan.

Svårare är det att förstå att hans uppräkning av människor med hög moral stannar vid enbart muslimer och kristna. Andra religiösa grupperingar figurerar inte. Och än svårare är det att förstå att SVT trots denna uppenbara brist ändå väljer att visa detta inslag.

Några sekunder senare sveper kameran över förödelsen och man hör kommentatorns röst berätta att den muslimska församlingen har mottagit hot tidigare. Just då vilar kameran på en davidsstjärna – det judiska tecknet – som i tydlig hast har ritats på väggen till en av de brandhärjade väggarna. Inga kommentarer ges, inga behövs. Huruvida stjärnan har ritats före eller efter branden framgår inte.

Betraktaren ryser vid kopplingen som uppmuntras genom detta ord- och bildspel. Huruvida ordalydelsen och bildsekvensen var helt enkelt ett olycklig sammanförande av orelaterade inslag, är svårt för den utomstående att döma. Med tanke på att denna fruktansvärda förlust för Malmös muslimska församling hände ungefär kl 23 föregående natt men visas i denna form så sent som klockan 19:30 påföljande kväll, är det svårt att tro att man inte haft tid att redigera inslaget så att det inte ger näring till rasistisk och religiös motsättning.

Det är på plats med en redigering av inslaget och även en offentlig ursäkt i TV för det okänsliga sättet på vilket inslaget hanterades. Huruvida inslaget presenterades medvetet på detta sätt eller ej är också lämplig för utredning. En betydande del av den svenska befolkningen – dvs den judiska minoriteten som inte förärades ett omnämnande – bävar nu inför de eventuella handfasta konsekvenserna som detta vinklade inslag kan ge upphov till.

Härmed anmäler jag händelsen till granskningsnämnden.

Moskébranden i Malmö

Natten till söndag den 27:e april 2003 var en svart dag för en betydelsefull minoritet i det moderna Sverige. Det var då en brand ödelade stora delar av församlingsbyggnaderna runt moskén i Malmö.

Som tur är kom vare sig människor eller själva moskén till skada, dock kan den muslimska församlingen förvänta sig stora förluster räknat i både pengar och – vad värre är – församlingslivet.

I skrivande stund är brandorsaken inte klarlagt, men de första indikationerna ger vid handen att det kan ha varit en olycka i samband med förvarandet av trädgårdsmateriel i ett uthus.

Det som dock gör det hela ännu värre är att någon samhällssabotör har bemödat sig att rita en davidsstjärna – det judiska religiösa tecknet – på en av väggarna till den brandhärjade moskén. Den sjukliga symboliken i en sådan förkastlig aktion visar än mer hur viktigt det är att det svenska samhället – med medierna i spetsen – gör allt för att kväva hat och rasism i sin linda. Vad är nästa steg? Brinnande kors utanför våra kyrkor? Sådant finns det inte utrymme för i Sverige, oavsett etnisk minoritet eller religion.

I Sverige är vi svenskar först och främst oavsett vår etnicitet eller religiösa tro. Försök att underblåsa rasistiska strömningar med sådan symbolik eller aktion – i det fall själva branden visar sig vara anlagd – borde stampas ut med bestämdhet av ett enigt samhälle.